En lååång promis med Sheltieligan
Packade kameraväskan med en "latte" & vatten sedan traskade vi iväg. SOLEN sken & vädret var bara helt underbart:) Våran plan vara att gå bitvis på en ny sträcka & vi hade vällan räknat med att vara ute i ca 2 timmar....
Min kropp ville inte vara med men skitsamma det var bara att bita ihop hårt som f.n! Hundarna bara måste få en promis....
Vi gick & vi gick......men satan i gatan vad isigt det var på en del ställen:( Som tur var så kunde man gå på skaren på vissa jobbiga ställen...När vi väl kom fram till sjön, så gick vi faktiskt ut på den. Så skönt....
Ibland så gick vi på Sörmlandsleden & lite här & där var det isigt & så var det gångbart. Det varierade en hel del...Nu vill tom JAG HA VÅR!!!
Hundarna rusade på för fullt & speciellt Milloo, han var överlycklig!
Breeze hade mestadels full koll på mig dvs hon gick mest där jag gick. I bland kom hon med en pinne eller en kotte som hon ville att jag skulle slänga eller gömma. Hon visste minsann att jag hade godis i fickan & då vill hon bara jobba för att kanske få ngt...:)
Ja vi gick & vi gick.....kollade på kartan då & då för att se på ett ungefär vart vi var. Men oj så långt fel vi gick hmmm "bara" ca över 1 timme fel ha,ha,ha....Nåja mitt stora problem var ju om jag överhuvudtaget skulle orka hela långa vägen hem?!? Kan lova att det kändes smått hopplöst...Men hem bara måste jag ju..
Som tur var så hade jag bra kängor på fötterna:) Ngt stora dock...
Som väl var så kom vi faktiskt hem efter 3 timmar & 10 minuter!!! Men då kände jag knappt mitt bäcken:(
Hela långa härliga turen, ja den var HÄRLIG gick i ett mkt lågt tempo. Kände att JAG ville gå men som sagt kroppen ville inte & då fick det bli en kompromiss...Långt men sakta. Bättre än att slappa i soffan en sådan underbar dag!
Snälla mamma hade maten klar precis när vi kom in genom dörren GILLAS!
TACK för sällskapet Svenerik! Nästa gång HOPPAS jag att fler vill hänga på.....:)
Njut av era hundar!
Vad skönt att lilla snuttan har kommit tille ett bra hem, förstår att det är blandade känslor, men du gör så rätt så rätt.
Och duktig är du som travar och traskar.
Men när ska vi ses för en låååång skön prommis med kaffe och fika;0)
Kram
Lotta med Lapparna
Härligt med en långpromenad, synd att kroppen inte vill vara med!
Måste vara skönt att höra att Tia har det bra!
Ja det känns himla BRA att Tia fått ett toppen hem:)
Japp det är fruktansvärt tröstlöst att det inte blir bättre men men....
Lotta, när SOLEN skiner & vi kan samtidigt DÅ tar vi den!!!
Kramisar
